Bygglov · Opinion

Kommunalt godtycke vid bygglov, det som gör husbygget oförutsägbart

Av Sebastian Persson, hussäljare Eksjöhus Göteborg sedan 2017. Utbildad byggingenjör och bygglovshandläggare, med vidareutbildning till kontrollansvarig.

Publicerad 21 april 2026

Det är inte ovanligt att jag möter familjer som sitter i ett bygglovsärende och inte förstår vad som hände. Förhandsbesked har beviljats tidigare på samma tomt, inga förutsättningar har förändrats, men när en ny ansökan lämnas in ett par år senare kommer det ett avslag.

Eller så är det tre avstyckade tomter bredvid varandra som får olika besked från samma kommun. Det är inte juridik på den nivå man förväntar sig, men det är verkligheten för många som vill bygga nytt.

Vad menas med kommunalt godtycke?

Kommunalt godtycke är ett begrepp som används för att beskriva situationer där en kommun fattar olika beslut i likartade ärenden, utan att förutsättningarna har ändrats. Det är särskilt synligt i bygglovsprövning utanför detaljplan, där bedömningen är mer subjektiv och där praxis mellan handläggare kan skilja sig åt.

Det handlar alltså inte om att lagen är otydlig, utan om att tolkningen varierar. Plan- och bygglagen ger kommunen ett bedömningsutrymme, och det är meningen att de ska använda det lokalt. Problemet uppstår när samma kommun kommer fram till olika slutsatser om samma förhållanden, beroende på vem som handlägger, när det prövas eller hur en ny politisk majoritet formulerar sin policy.

Hur det drabbar dig som ska bygga

Den praktiska konsekvensen för en konsument är att bygget blir oförutsägbart. Man köper en tomt baserat på ett besked, investerar i projektering och kalkyl, och sedan kan spelreglerna ändras. Det innebär i praktiken förlorade pengar, förlorad tid och i värsta fall ett bygge som aldrig blir av.

Det vanligaste scenariot jag möter är att ett förhandsbesked beviljats, tiden för att skicka in bygglovsansökan har gått ut (förhandsbesked gäller i två år), och när man söker på nytt är beskedet ett annat. En annan variant är att tre tomter på samma fastighet får olika bedömning, trots att marken, infrastrukturen och förutsättningarna är identiska.

För stora bostadsutvecklare är detta en irritation och en kostnad, men de har juridiska avdelningar som kan driva frågor vidare till överprövning. För en familj som bygger sitt enda hus, eller en småhusleverantör som jag själv arbetar med, är det en väsentligt större risk att bära.

Vad säger lagen, och vad händer i praktiken?

Plan- och bygglagen är utformad för att ge bygglov när förutsättningarna är uppfyllda, inte för att leta skäl att neka. Likhetsprincipen som gäller i hela förvaltningsrätten innebär att likartade ärenden ska behandlas lika. Det är en grundläggande del av rättssäkerheten.

I praktiken fungerar det inte alltid så. Utanför detaljplan, där bedömningsutrymmet är större, händer det att tjänstemän och politiker kommer fram till olika slutsatser om samma förhållanden. Handläggare byts, policys skrivs om och enstaka synpunkter från grannar kan tippa bedömningen på ett sätt som är svårt att förutsäga.

Ett förhandsbesked som beviljats borde i rimlighet kunna lita på. Det är hela syftet med institutet, att man ska kunna ta ett lokaliseringsbeslut innan man lägger tid och pengar på ett fullständigt bygglovsprojekt. Enligt 9 kap 18 § plan- och bygglagen är ett positivt förhandsbesked bindande för kommunen i två år från laga kraft, vilket innebär att om bygglovsansökan lämnas in inom tiden måste kommunen bevilja det som förhandsbeskedet omfattar. Går tiden ut räknas en ny ansökan rent formellt som en helt ny prövning, och där börjar problemet.

Rent formellt kan ett förhandsbesked alltså gå ut, men om ingenting har förändrats på fastigheten, inga förutsättningar i översiktsplan, detaljplan eller något annat relevant underlag, då borde beskedet rimligen bli detsamma. Kommunen har inte fått ny information, marken har inte fått nya egenskaper, lagstiftningen är densamma. Och ändå händer det att en ny ansökan på identiska förhållanden resulterar i ett avslag.

Rättsligt sett har kommunen bedömningsutrymme och får ändra sin uppfattning, även när förutsättningarna är oförändrade. Det räcker som juridiskt försvar. Men är det verkligen rätt att ändra sig när ingenting har ändrats? Den frågan är inte juridisk, den är principiell, och den är värd att ställa i fler sammanhang än i enskilda ärenden.

Vad man kan göra som konsument

För den som står mitt i ett ärende finns ett par handfasta saker som brukar hjälpa. Begär skriftliga besked tidigt, och be om motiveringar som hänvisar till specifika lagrum och inte bara allmänna bedömningar. Ställ frågor om varför ett likartat ärende tidigare fått annat besked, och be om diarienummer på jämförbara beslut.

Om beslutet går emot er, finns möjlighet att överklaga till Länsstyrelsen, därefter mark- och miljödomstolen, och i sista hand mark- och miljööverdomstolen. Det är en process som tar tid, ofta flera år, men det är också där rättspraxis skapas.

Parallellt är det värt att ha en realistisk plan B. Det betyder i praktiken att man inte lägger all ekonomi i ett enda bygglovsutfall, utan att man räknar med viss risk i en kommun där detaljplan saknas. Läs mer om hur bygglovsprocessen fungerar och vad man bör tänka på inför tomtval.

En reflektion

Själv tycker jag att det är värt att prata mer om det här, inte för att skuldbelägga enskilda kommuner, utan för att processen måste gå att lita på. Konsumenter ska kunna förutse utfallet av ett ärende där förutsättningarna är desamma. Om en ny ansökan på exakt samma förhållanden ger ett helt annat svar, är det en signal om att systemet brister någonstans.

Sveriges Kommuner och Regioner har arbetat med att ta fram gemensamma riktlinjer för hur bygglovsansökningar ska ritas och prövas, just för att minska variationen mellan kommuner. Det är ett exempel på att problemet är erkänt i branschen, och att det finns försök att hitta en väg framåt.

Jag har skrivit mer om det här i en krönika på bostadspolitik.se, med fokus på hur situationen drabbar småhusleverantörer och varför förhandsbesked måste kunna lita på som det juridiska institut det är tänkt att vara.

Vanliga frågor

Vad är ett förhandsbesked?

Ett bindande besked från kommunen om huruvida en åtgärd, ofta ett nybygge, kan tillåtas på en viss plats. Det prövas enligt plan- och bygglagen och används särskilt utanför detaljplan, där lokaliseringsfrågan behöver avgöras innan man går vidare med ett fullständigt bygglov.

Hur länge gäller ett förhandsbesked?

Två år från det att beslutet fått laga kraft, enligt 9 kap 18 § plan- och bygglagen. Om bygglovsansökan lämnas in inom den tiden är kommunen bunden av det positiva förhandsbeskedet. Går tiden ut räknas en ny ansökan som en helt ny prövning.

Kan kommunen avslå efter ett positivt förhandsbesked?

Inom tvåårsperioden är kommunen bunden av det positiva beskedet och kan inte avslå ett bygglov som följer förhandsbeskedet. Efter att tvåårsperioden löpt ut räknas en ny ansökan som en helt ny prövning, och kommunen kan komma fram till en annan bedömning, även om förutsättningarna på fastigheten är oförändrade.

Vad gör jag om jag fått avslag på en ny ansökan med oförändrade förutsättningar?

Begär skriftlig motivering som hänvisar till specifika lagrum, be om diarienummer på jämförbara beslut i samma kommun, och överklaga till Länsstyrelsen om motiveringen inte håller. Därefter finns Mark- och miljödomstolen, och i sista hand Mark- och miljööverdomstolen där rättspraxis skapas.

Läs mer

• När spelreglerna ändras, även i småhusbygget (min egen krönika på bostadspolitik.se)
• Det kommunala godtycket, hela artikelserien
• Kommunalt godtycke: Miljonrullningen

Relaterade artiklar

Av: Sebastian Persson, hussäljare på Eksjöhus i Göteborg sedan 2017. Utbildad byggingenjör och bygglovshandläggare, med vidareutbildning till kontrollansvarig.

Källor: Plan- och bygglagen (2010:900), 9 kap 18 § (giltighetstid förhandsbesked), Boverkets PBL-kunskapsbank (prövning av förhandsbesked), egna erfarenheter av bygglovsärenden i Västra Götalands län, artikelserie "Det kommunala godtycket" på bostadspolitik.se.